Solen Lägger Sig I Havet För Att Vila En Stund

Och Jag Somnar Trygg

Jag Vet Att Jorden är Rund

Att Allting Som Nu är

I Morgon Ska Vara

Som Att Himmelen Och Havet

Alltid Fångar Färgen Av Varandra

Att Godheten är Skön

Och Djävulen är Svart Som Lavasand

Att Natten Ger Dagen

Som Sanning Ger Lögn

Att Dröm är Dröm Och Inget Mer



Men Det Var Innan Kärleken Kom

Vände Jord Och Himmel

Berusade Mina Sinnen

När Kärleken Kom

Viljan Stod Förringad Och Skymd

För Ingen Människa Kan

Svära Sig Fri

Låta Ske Av Vilja

Bara Be Stilla



Som Då

Ensam Som På Knä Som I Bön

Låt Den Komma Till Mig

Men Alltid Samma Tystnad Till Svar

Som Omsluter Mig

Ingen Människa är Så Ensam

Som Den Som Söker En Annan



Så Var Det Innan Kärleken Kom

Kom Som Vågor I Stiltje

Sten Från Sten Skildes

När Kärleken Kom

Skimrande Som Daggfrusen äng

Som Ett Sommarregn

Lekande Fri

Ingen Vilja Kan Styra Den



När Kärleken Kom

Med En Röst Jag Kände

Men Inte Hört På Länge

Och När Jag Vände Mig Om

Bakom Mig Låg Världen Som Ny

Ingen Människa Kan Svära Sig Fri

Låta Ske Av Vilja

Bara Be

Be

Låta Kärleken Komma